C

C hörde av sig nyss ändå. Ett långt mail. Hon är deppig, mår ganska så skit just nu. Verkar inte som om det är jag som gjort något, vilket jag ibland funderar över när jag inte vet. Men det är allmänt jobbigt att vara i världen just nu om man är C. Jag försöker stötta, antar jag. Men får väl hoppas att jag inte stjälper snarare än hjälper.

Det är det där med tunga depressioner. Det är så med sorg. Det är inte så himla lätt att bara svamla något om att allt kommer lösa sig. Det verkar liksom aldrig riktigt duga. Det gjorde det inte för mig heller. En gång i tiden.

Får väl så lov att försöka göra något mer ordentligt. Vet inte riktigt vad. Önskar hon inte satt där så förtvivlat ensam ändå. Men hon gör verkligen inte saker lätt för mig. Hon är väldigt svår att få tag i.


.

I am very sociable.